De flesta företagen har olika krav och policies för de olika arbetstiderna som avser de anställda. Detta för att man lättare ska ha koll på hur tiderna fördelas samt vad som ligger till grund för lönebeskeden och så vidare. Om ett företag tecknar kollektivavtal, så brukar allt detta förekomma i avtalet – allt från den anställdes vanliga arbetstid till regler om ersättningar.

Förutom att följa Arbetstidslagen om arbetstid som reglerar längden på ordinarie arbetstid med inkluderade pauser, raster och dygnsvila, så tillämpar olika företag även andra regler kring hur tider ska följas och rapporteras. Det kan röra sig om tidrapportering, flextid, förtroendearbetstid, övertid med mera. Lagen kan du läsa mer om här.

Tidrapportering

För att ha systematisk koll på de anställdas arbetstider, vad som har utförts på arbetsplatsen samt hur deras eventuella övertid fungerar, så förekommer ofta tidrapportering. Detta är också ett sätt att se hur tiden fördelas och om arbetsgivaren bör lägga mer tid till andra projekt eller liknande. Numera styrs detta ofta via en app som den anställde laddar ned och som sammankopplas med datasystemen på arbetsplatsen så att ledning och löneansvariga ser hur allt ligger till. Vissa företag gör det emellertid fortfarande på det traditionella sättet, genom att anställda nedtecknar allt på tidrapporteringsmallar.

Förutom tidrapportering bör ett företag också utveckla en policy för vad som gäller om den anställde inte kan rapportera sin tid, som vid sjukdom, ledighet eller annan orsak.

Flextid

Flextid eller flexibel arbetstid innebär att man kan lägga upp sin arbetstid i början och slutet av varje arbetsdag, då inom ramen av de fastlagda tiderna. Om man har rätt till flexibel arbetstid så framkommer det ofta i lokala avtal som i arbetstidsavtal. Detta avtal baseras vanligen på en balans mellan de anställdas behov av en bra arbetsmiljö samt verksamhetens framgångar. Flextid är inte detsamma som övertid, mertid eller jourtid.

Förtroendearbetstid

Precis som namnet antyder, är förtroendearbetstid den tid som arbetsgivaren inte systematiskt kontrollerar. Detta förekommer ofta inom näringslivet i tjänster som är mycket självständiga. Ett arbete ska vara klart inom en viss tid och den anställde själv väljer hur han/hon ska göra detta samt när. Har man denna arbetstidsreglering så är ofta övertidsersättning bortförhandlat i anställningsavtalet.

Förutom dessa olika former av arbetstider för anställda så finns även andra exempel.

  • Komptid
  • Övertid
  • Lunchtid